Välkommen till verkligheten

Pratade härom dagen med käraste Sis om detta med inredning, och såg sen att hon lagt upp en söt bild av familjens juldekorationer. Självklart är det så att inredningsbloggare visar upp stylade bilder, och vi som läser vill ju att det ska vara vackert. Samtidigt kan jag ibland känna att det går nästan för långt med heminredningsintresset runt om i stugorna. Det handlar ju trots allt inte om att allt ska se perfekt ut runt omkring oss, utan om att vi ska leva och trivas tillsammans.

Jag gillar heminredning, absolut, och köper ofta tidskrifter för att samla inspiration, men det måste få vara en hobby, inte ett livsinnehåll. Och det är nog bra att ifrågasätta det egna tänkandet mellan varven.
Hur mycket tid, pengar och energi ska jag lägga på att hitta de rätta gardinerna/ljuslyktorna/mattorna till mitt hem, när så många människor saknar ett hem, och till och med mat för dagen?
Och hur mycket är det värt att satsa energi på dessa saker när man har en tvååring i huset? Hon möblerar ju ändå om mina arrangemang och stilleben minst en gång i timmen under dygnets vakna timmar.

Så idag bjuder jag på en bild ur verkligheten. Såhär ser det ut i mitt orenoverade, ostylade och för tillfället ostädade badrum. Rörigt, men ändå rätt så trevligt, på något sätt... Kram på er alla mina inredningsintresserade och ointresserade vänner där ute!