torsdag 31 mars 2011

Who, me?


Jodå, vi lever fortfarande. Hittade söta kängurun i min dator nu i morse, och tycker den ser ut som jag känner mig ;-).
Vi är underbart lyckliga över att vara tillbaka i vårt hus, och fördelen med att flytta efter en sanering är ju att företaget som sköter saneringen hjälper till med flytten. I den bästa av världar hade de alltså ställt alla möbler på plats i fredags. Tyvärr var målaren gravt försenad med sin del av arbetet, så när vi kom hit i fredags morse var inget klart och målaren försvunnen. Nu har han varit här denna vecka, men är fortfarande inte klar... så våra möbler står huller om buller och golven är täckta av täckpapp.
Utsidan av huset är klar så när som på takplåtar och stuprännor. Takläggaren skulle enligt ryktet komma i förra måndags, men han har ännu inte dykt upp. Ska bli spännande att se när han kommer! Kram på er!

2 kommentarer:

  1. Har du läst den där Marian Keyes-boken där huvudpersonen hade husrenovering på gång? Det var visst självupplevt tycker jag mej ha läst. Du skulle säkert känna igen dej...

    SvaraRadera
  2. Jo, den kommer jag ihåg! Tyvärr får jag väl säga i nuläget ;-).

    SvaraRadera